Jag trodde inte jag skulle sticka en sådan där stor sjal till. Jag hade redan en, stor och varm i alpacka. Men så fick jag syn på Betula, ett mönster publicerat i Avmaskat Magasins första nummer och ändrade mig. Betula är designad av Linnéa Öhman (på internet känd som Viffla) och har ett lövmönster inspirerat av hängbjörkars löv. Betula Pendula betyder också hängbjörk på latin.
Under midsommarhelgen fick jag med mig sambon ut för dokumentation av sjalen. Bilderna är tagna i skogen bakom huset där min mamma bor, och ljuset var sådär magiskt som det bara kan bli i skogsmiljö.
Jag använde två härvor av Tant Koftas handfärgade Filisilk i färgen faluröd. Löven ringlar sig så vackert i mönstret, och jag får verkligen känslan av björklöv när jag ser på sjalen. Den enda ändringen jag har gjort är att sticka en lite annorlunda picotkant. Jag minns inte hur jag gjorde, men uddarna är lite annorlunda. Dessutom har jag inte blockat ut alla uddar ordentligt, så de syns ändå knappt i bild.
Betula är skir och har fint fall. Silken i garnet gör sitt till. Filisilk är en blandning av merino och silke som jag tycker plockar fram både glans och färg jättevackert. På bilden nedan syns skirheten och också picotkanten lite tydligare.
Sedan ville såklart katten Dante vara med på bild, och det kan väl ingen människa säga nej till?
För fler bilder och mer info om stickor och sånt, kolla in projektet på Ravelry!