flätstickning

En till Clara.

1 Comment

Just nu stickar jag på koftan Clara, som Linnea Öhman har designat.


Jag började på ärmarna när jag var på semester. Ärmarna tog mindre plats i väskan, och är tråkiga att ha kvar sist. Bra deal tycker jag.


När jag kom hem från vår lilla semesterresa började jag med kroppen på koftan. Den stickas nedifrån och upp med flätor i paneler på båda sidorna om knappkanten fram och på ryggen. Den förra varianten av Clara jag stickade misslyckades jag (lite) med, eftersom jag stickade flätorna över fyra varv istället för sex varv som mönstret säger. Den här gången håller jag tungan rätt i mun och gör om och gör rätt.

Jag ser fram emot en höst i vinrött!

Chuck i Sandnes Merino.

Leave a Comment

Min favoritdesigner inom stickning är Andi Satterlund. Hon designar välsittande, snabbstickade och lagom korta tröjor och koftor. Precis som jag vill ha dem.

Denna gången valde jag mönstret Chuck, som är en tröja med massor av flätor fram och en vid urringning. Jag har tidigare stickat både Hetty och Miette, som är koftor båda två. Den senare använde jag mycket förra året, nästan så mycket att den är utsliten.

Chuck passar perfekt till kjolar med hög midja och högt skurna klänningar. Den mullvadsbruna färgen jag valde blir en bra vardagsfärg att som går att matcha med det mesta.

Chuck

När höstdagarna är så varma som de varit denna veckan räcker det med Chuck och en halsduk för att jag ska hålla mig varm. Merinoull är perfekt på det viset.

Vill du veta mer om mönstret, garnet eller se fler bilder, klicka in på Ravelry.

Sockbyte.

Leave a Comment

Jag och Emma gjorde ett bra byte. Jag stickade ett par sockar till henne eftersom hon inte gillar att sticka sockar. Hon gav mig ett etui i handtryckt tyg som hon designat och sytt. Såhär ser sockarna ut:

Emmassocks1.jpgDe är stickade i Opal självrandande garn i en färg som fått benämningen fisfärgen. Kanske för att den är så blek i tonerna. Mönstret är mitt egna påhittade och kanske går att göra något av. Vi får se. Sockarna är stickade på stickor 2.5 mm och med 60 maskor runt om.

emmassocksdetail.jpg

emmassocks2.jpg

Koftan Clara är snart klar.

Leave a Comment

20140424-125159.jpg

Dessa flätor har följt mig i snart två månader. När jag började med koftan var det fortfarande kallt ute och jag stickade snabbt för att snart få värma mig i den. De senaste veckorna har det blivit varmare ute och därför svårare att motivera mig till att sticka en kofta i hundraprocentig ull. Framför allt eftersom plagg i Klippans tvåtrådiga ullgarn är så otroligt varma att bära.

Men så igår tog jag tag i de sista varven vid axlarna för att jag var tvungen att förstå konstruktionen inför ett annat projekt. Och vips så var det bara knappkanten kvar. Jag testade koftan utanpå en långärmad t-shirt och tycker nog att den är i minsta laget. Men jag har ju inte kollat att stickfastheten stämmer med vad mönstret säger, så där får jag skylla mig själv. Förhoppningsvis kan jag sträcka ut den något i kroppen eller bära den till klänning som alla andra koftor jag stickat. Frågan som återstår är då: vad ska jag ha för knappar till?

Felaktiga flätor.

1 Comment

Jag har stickat på koftan Clara ett tag nu. Du vet när en är så ivrig att en inte ens läser mönstret? Det är då stickningen går fort och växer fram i händerna. Men …

… inte förrän det var för sent (läs: när jag kommit för långt för att repa upp) insåg jag att jag inte läst mönsterrapporten ordentligt. Jag hade missat två varv på varje upprepning av flätorna och därför stickat en annan kofta, som inte heter Clara längre. Men det får gå. Jag bestämde mig för att göra en till om ett tag, i grönt.

För att recensera lite så är koftan Clara jätterolig att sticka. Det händer något på varje varv och det är lagom mycket flätor att hålla ordning på (pft!). Ett minus är dock alla aviga varv, som du lätt kommer undan genom att sticka den runt och sedan steeka den.

Bild

Såhär ser flätorna ut på koftans baksida

Bild

Och såhär ser flätorna ut på ena ärmen.